Kreativa Sverige! på 2 minuter
För dig som inte orkar ta dig igenom 272 sidor av SOU nr 2022:44 (fotnot 1), men ändå vill ha lite koll, så kommer här en sammanfattning av utredningen Kreativa Sverige! En sammanhållen strategi för att främja hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher.
Tidigare kulturminister Amanda Lind gav i november 2021 ett uppdrag att göra en 10-årig nationell strategi för de kulturella och kreativa branscherna (fotnot 2). I augusti 2022 presenterades strategin som är riktad till statliga aktörer, men även tänkt att inspirera dig som jobbar i region och kommun när du ska ta beslut som handlar om kultur, näringsliv och kreativa företag.
Företagen är i fokus för strategin och det finns ca 130 000 företag i de kulturella och kreativa branscherna, (=1/10 av alla Sveriges företag) med 190 000 arbetande personer, så det är inte få som det handlar om. Troligtvis är du som läser detta en av dem, eller så jobbar du med att främja dessa konstnärer och kulturskapare - bra att du tar till dig detta då (fast du borde läsa hela utredningen).
Foto Veronica Olofsson
Utredningen har prioriterat sex områden (fotnot 3) där det är speciellt viktigt att staten sätter fart. Till varje område finns det ett antal mål, så att vi 2032 kan kolla om de är uppfyllda.
De sex områdena är:
1. Tvärpolitiskt ansvar
Utredningen trycker på att de kulturella och kreativa branscherna både handlar om näringspolitik och kulturpolitik, men också berör fler politikområden så som regional utveckling, arbetsmarknad, besöksnäring, utbildning och landsbygdspolitik. Att flera politikområden tar ansvar för de här frågorna tycker utredningen är superviktigt! Samarbete mellan tex näringsdepartementet och kulturdepartementet eller mellan statliga myndigheter som Tillväxtverket och Kulturrådet kan också göra att de når flera politiska mål samtidigt.
2. Bättre stöd och rådgivning
När du som företagare inom kultur går till en företagsrådgivare ska du få relevant stöd. Denna punkt handlar om att utbilda rådgivare så att de förstår hur konstnärer och kreatörer och andra i de här branscherna jobbar och får inkomster. Det handlar även om att ha möjlighet att få del av lån eller innovationsstöd, precis som andra företag. Utredningen förslår också statliga medel för grön omställning, särskilt till energi i servrar, mode och textil, evenemang och transporter.
3. Upphovsrätt och immaterialrätt
Det behövs mer och bättre rådgivning och utbildning kring upphovsrätt så att det blir tydligt hur en kan skydda sina skapade verk, få skälig ersättning vid försäljning samt insyn i hur verk används och genererar intäkter. Även ökad kunskap hos offentliga aktörer så att de hivar fram rimliga avtal utan att upphovspersonen först måste be på sina bara knän (fotnot 4) .
4. Export och internationalisering
De flesta inom de kulturella och kreativa branscherna säljer ju inte sina produkter och tjänster enbart i byn där de bor. Många har istället en nationell eller internationell verksamhet och då kan det behövas rådgivning i hur en gör för att sälja eller göra samarbeten i andra länder. Det finns en massa exportstöd i detta land, men hur ska det nå kulturföretagare?
5. Hållbar arbetsmarknad och kompetensförsörjning för alla
Trygghetssystemet missar en massa personer i dessa branscher, när det kommer till SGI, A-kassa och andra tryggheter som andra som arbetar har rätt till. Känner du igen dig? Det pågår en annan utredning om detta, vilket så klart är välkommet, men även denna utredning påpekar vikten av att detta fixas till. Denna punkt handlar också om tillgång till kompetensutveckling, både inom sitt yrkesområde, där det kan hända saker snabbt tex inom digitalisering, men också inom företagsfrågor, från gymnasiet via högre konstnärliga utbildningar till fortbildning när du väl är företagare.
6. Platsens betydelse
Majoriteten av företagen är oberoende av plats, särskilt soloföretagen. Det behövs fler kreativa hubbar där en kan jobba enskilt och tillsammans, men även fler utbildningar och institutioner spridda i landet, särskilt norrut, som bidrar till bättre lokal kulturmarknad.
” Fler människor och företagare kan tänkas vilja bo och verka på en plats där det finns verksamheter inom kulturella och kreativa branscher”
(fotnot 5)
Här kan du ladda ner Kreativa Sverige! SOU 2022:44
Extramaterial för dig med ytterligare 1 minut över:
Fotnot 1.
Eftersom strategin har text på både svenska och engelska, samt en ganska omfattande faktadel, så handlar det egentligen om runt 70 sidor, varav 40 sidor med själva strategin, så är du det minsta intresserad (eller jobbar med detta) så läs den.
Fotnot 2.
Vi har tidigare talat om Kulturella och Kreativa Näringar, KKN, men den här utredningen föreslår istället att vi börjar säga Kulturella och Kreativa Branscher, och inte håller på med förkortningar. Den här rekommendationen gäller om du jobbar inom staten, men alla som vill ligga i framkant slutar alltså härmed att slänga sig med begreppet KKN. (Sidhänvisning 40-44 i utredningen för fördjupning).
Fotnot 3.
Det här är de korrekta och långa namnen på de sex prioriterade strategiska områdena (som bara de skulle ha tagit 2 minuter att läsa)
1. Tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan
2. Förnyelse av rådgivning, kapitalförsörjning och innovationsstöd
3. Långsiktigt och snabbt på upphovsrättens marknad
4. Export, internationalisering och värdeskapande utomlands
5. Hållbar arbetsmarknad och kompetensförsörjning för alla
6. Platsens betydelse för kulturella och kreativa verksamheter (och tvärtom)
Fotnot 4.
Ok, det stod inte uttryckligen så här, men det var en tolkning. Att inte kulturinstitutioner och andra offentliga aktörer ska använda verk hur som helst utan att det är avtalat med upphovspersonen. Det borde för övrigt gälla alla. Fråga först, använd sen.
Fotnot 5.
Ett fint citat från utredningen. Även om det är lite vagt påstående så uppfyller det väl allt som majoriteten av våra kommuner och regioner går och drömmer om idag: att människor och företag vill bo och jobba på just deras plats. Så satsa på konsten och kulturen, and the rest will follow. Läs utredningen som en handbok för det.